Obesitasläkemedel – varför, när och hur? Det är rubriken på en aktuell artikel i Läkartidningen. Där delar tre experter med sig av stor samlad kunskap om och erfarenhet av dagens nya och även äldre läkemedel mot obesitas.
Artikeln ingår i en samling temaartiklar om obesitas och innehåller både de senaste forskningsrönen och handfasta tips. Tipsen gäller bland annat sådant som val av läkemedel, dosinställning, hantering av biverkningar och vad som händer om man avslutar behandlingen. Andra frågor som författarna tar upp är vilka obesitasläkemedel som går att kombinera och vad man kan göra om de inte hjälper tillräckligt bra.
– Vi har försökt skriva en text som vi uppfattar behövs, säger Jenny Kindblom, professor och överläkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, till Läkemedelsvärlden.
Hon har skrivit kunskapsartikeln om obesitasläkemedel tillsammans med Johanna Uddén Hemmingsson, docent och överläkare vid Obesitascentrum på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm, och Ylva Trolle Lagerroos, professor och överläkare vid Liljeholmens universitetsvårdcentral och Centrum för obesitas på Karolinska institutet i Stockholm.
Många frågor om obesitasläkemedel
Försäljningen av obesitasläkemedel ökar snabbt i Sverige. Från 2023 till 2024 mer än fördubblades försäljningen. Det här sker trots att inget av de nya effektivaste läkemedlen ingår i läkemedelsförmånen utan patienterna betalar behandlingen själva. En månads behandling med Mounjaro (tirzepatid) kan kosta mellan drygt 2 000 och över 4 000 kronor i månaden beroende på bland annat dosering. För Wegovy (semaglutid) kan månadskostnaden ligga mellan 1 600 och 2 700 kronor.
Det enda läkemedlet mot obesitas som ingår i läkemedelsförmånen är orlistat (till exempel Xenical). Övriga ligger utanför förmånen. Det här gör att de nyare obesitasläkemedlen inte heller finns med i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vården av personer med obesitas. Förskrivare som möter patienters växande efterfrågan på aptitsänkande läkemedel kan därför inte hämta kunskapsstöd i de nationella riktlinjerna.
Jenny Kindblom berättar att specialistvården, där hennes två medförfattare jobbar, får många frågor och remisser som gäller dessa behandlingar. I artikeln vill trion bland annat belysa sådana frågeställningar som ofta dyker upp.
Pekar på vikten av respekt
Hon framhåller att det är viktigt att alla i vården som möter obesitaspatienter har tillgång till kunskap om läkemedlen för att kunna bedöma patienterna och svara på deras frågor. Att man inte får låta debatten om subventionering eller ej av obesitasterapierna leda till sämre bemötande av patienterna.
– Förmånsfrågan är en komplex fråga som kräver eftertanke och diskussion. Den ställer våra system på sin spets. Men likväl är det fullt tillåtet att förskriva även läkemedel som inte omfattas av förmånen. Och som patient har man rätt att bli bedömd och få information om de här behandlingarna, säger Jenny Kindblom.
– För mig är det väldigt viktigt att vi visar respekt för människor med obesitas. Man väljer inte att ha det tillståndet. De flesta med obesitas har försökt gå ned i vikt på egen hand i många år innan de söker hjälp hos vården.
Efterlyser mer kunskap
Det är välkänt att det finns privata vårdaktörer som har som affärsidé att frikostigt erbjuda förskrivning av obesitasläkemedel. Men Jenny Kindblom menar att patienter även kan träffa på motsatsen – vårdgivare som blankt nekar att diskutera sådan behandling trots att patienten är villig att bekosta den.
– Jag tror det ser väldigt olika ut på olika håll i vården, men på en del håll behövs det nog mer kunskap om obesitas och obesitasläkemedel, säger hon.
En av de punkter som experttrion går igenom i artikeln är vad som kan hända när man avslutar behandling med de nya terapierna. Många patienter kan , skriver de, bli överrumplade av att hungern plötsligt ökar och risken är stor att man går upp i vikt igen.
Här får förskrivarna handfasta råd om hur man kan förbereda en utsättning av läkemedlet för att det ska gå så bra som möjligt.
– För vem som helst som inte är helt ekonomiskt oberoende blir de här behandlingarna kostsamma och därför behöver man i många fall pröva att sluta. Kanske kan man till exempel så småningom komma ned i dos eller byta till ett annat läkemedel.
Betonar andra hälsofördelar
Jenny Kindblom understryker att obesitasläkemedlen inte bara hjälper patienterna att gå ned i vikt utan har viktiga effekter på hälsan i stort.
– Det finns en växande kunskap om att de här terapierna har god effekt på ett flertal följdsjukdomar som hjärt-kärlhändelser och hjärtsvikt. Det är en väldigt viktig aspekt som vi borde prata mycket mer om.
