Läkemedelsbranschens etiska regler för webbannonsering om läkemedel får nu ett förtydligande. Det är Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, som gör ett vägledande uttalande.
Uttalandet kommer sedan den lägre instansen Informationsgranskningsnämnden, IGN, skickat ett principiellt viktigt ärende vidare till NBL. Ärendet handlar om en bannerannons för migränläkemedlet Aquipta (atogepant) på webbsidan sjukhuslakaren.se.
Principfråga vidare till NBL
Bannern innehöll visserligen den så kallade minimiinformationen med sådana uppgifter om läkemedlet som alltid måste finnas med. Men denna text var synlig under så kort tid att IGN tyckte att det kunde strida mot kravet på att informationen ska vara läsbar.
Dock fanns det också en tydlig uppmaning att klicka sig vidare till en sida där minimiinformationen fanns. Detta pekade det ansvariga läkemedelsföretaget Abbvie AB på i sitt svar till IGN.
Företaget framhöll att bannerannonsen måste ses som en del av en helhet tillsammans med webbsidan som bannern länkade till. Denna tolkning stämmer med tidigare IGN-beslut, menade företaget.
IGN ansåg att ärendet var principiellt viktigt och fattade inget eget beslut utan lämnade över till NBL.
Regler för webbannonsering är omdiskuterade
NBL för i sitt beslut ett långt resonemang. Det gäller frågan om när man ska betrakta en banner som en egen reklamenhet respektive som en del av en större enhet tillsammans med den information den länkar till.
Huvudregeln har varit att varje del av en webbannonsering är en självständig reklamenhet och därmed ska leva upp till alla krav på egen hand. Men i tidigare ärenden hos NBL, Läkemedelsverket och Marknadsdomstolen har tolkningarna ändå inte varit helt samstämmiga.
Under tiden har bannerannonsering har fått en allt större roll inom marknadsföring av läkemedel. ”Det finns anledning att överväga om det går att få till stånd en ordning som gör regeln tydligare och därmed tillämpningen mer enhetlig”, skriver nu därför NBL.
Definierar banner
I sitt vägledande uttalande definierar NBL först vad en banner är för något. Närmare bestämt en annons på en webbplats eller ”andra slags digitala enheter” och som kan bestå av ”text, bild, animation, video eller interaktivt innehåll”.
Om det inte går att klicka sig vidare till en webbplats eller annan digital enhet är bannerannonsen en egen reklamenhet som måste uppfylla alla regler själv, skriver NBL.
Men om man däremot kan komma vidare till exempelvis en webbplats via länkning så kan bannern och webbplatsen bilda en gemensam reklamenhet. Då räcker det att del sammantaget lever upp till regelverket.
Detta ska gälla
Nämnden kommer fram till att följande måste vara uppfyllt för att en banner ska vara en del av en större helhet:
- Det finns en tydlig uppmaning i bannern att klicka sig vidare till den andra digitala enheten för att få mer information om läkemedlet.
- Informationen på den andra digitala enheten är lätt för läsaren att hitta och tillgodogöra sig.
- Bannern innehåller tydliga uppgifter om läkemedelsföretagets namn, till exempel i form av en företagslogotyp. Om läkemedlet är receptfritt måste det också stå att det handlar om ett läkemedel.
Anmälan prövas ej
Dessutom får bannern, enligt uttalandet innehålla uppgift om läkemedlets namn och/eller substansnamn, samt en neutralt utformad produktlogotyp. Någon annan information får inte lämnas i bannern.
Om bannern innehåller mer (till exempel säljbudskap) är den en egen reklamenhet och då gäller fullständiga krav enligt det etiska regelverket, framhåller NBL.
Nämnden konstaterar att rättsläget kring regler för webbannonsering varit oklart och att det vägledande uttalandet delvis ändrar praxis. Därför prövar NBL inte IGN:s anmärkning mot Abbvie som därmed frias.
